Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet.

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmåga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benämningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka kognitiva förmågor som kunde predicera utveckling av läsförståelse. Stort fokus lades på fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mäta fonologisk medvetenhet utvärderas och diskuteras. Deltagarnas resultat från första klass jämfördes med deras prestation i andra klass.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka barns tankar kring nedbrytningsprocessen i naturen. Det är även att ta reda på hur barns föreställningar påverkas genom medverkan av praktiska nedbrytningsexperiment. Undersökningsgruppen består av 24 barn från klass två och klass fyrafem. Vi har intervjuat varje barn vid två tillfällen. Mellan intervjutillfällena har barnen varit med om tre olika nedbrytningsexperiment.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

En bra sammanhållning i en klass bidrar ofta till bättre lärande och en tryggare arbetsmiljö för både individen och gruppen. Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på om sammanhållningen och gruppkänslan kan förbättras i en klass med hjälp av olika typer av samarbetsövningar. Studien genomfördes i en första klass i Skellefteå kommun. Studien inleddes med enkätfrågor för att få reda på hur sammanhållningen var i klassen innan övningsserien initierades. Efter serien med övningar så gjordes samma enkät en gång till och en muntlig utvärdering i dialogform genomfördes med barnen.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår.

Den här studien undersöker med hjälp av diskurspsykologiska verktyg hur samspelet mellan klass, respektabilitet och känslor konstrueras i ett diskursivt sammanhang. Det diskursiva sammanhanget behandlar kategorin prekariatet. Mot bakgrund av Guy Standings teori om prekariatet som en klass i vardande tillsammans med ett nyanserat och kulturellt förhållningssätt till klass undersöks hur prekariatets medlemmar konstruerar klass och sina identiteter genom rättfärdigande presentationer av anständighet och känslor. Genom att konceptualisera klass som något som konstrueras i diskursiva sammanhang så argumenterar jag för att det diskurspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter för att nå en djupare förståelse av social klass i allmänhet och prekariatet och dess medlemmar i synnerhet. Resultatet av analysen visar att konstruktioner av den prekära identiteten och livsstilen i prekariatet kännetecknas genom uttalanden om otrygga anställningsvillkor och otrygga livsbetingelser..

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan..

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmåga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga läsförmågan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmågor tillsammans förklarar läsförståelse hos barn i första klass. Läsförståelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i årskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmål. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i läsförståelsen hos deltagarna. Slutsatsen är därmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar läsförståelse i årskurs ett..

Ämnesområdet för denna uppsats är barns fritid. Syftet är att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemål de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen är: Vad gör barn i årskurs tre i Fagersta på sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolområden vad gäller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen själva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen själva önskemål om ytterligare mötesplatser?Undersökningen är en så kallad totalundersökning, där samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara på frågor om sin fritid. Den metod som använts är kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkät med både slutna och öppna frågor.

Syftet med högskoleavhandlingen var att konstruera en klass-D förstärkare för audio med en DDXi-2161 krets från Apogee. Förstärkaren har en digital stereoingång för I²S-format. Digitalisering av en analog audiosignal sker med codec-kretsen WM8731 från Wolfson. För att möjliggöra implementering av funktioner för digital signalbehandling av audiosignalen ingår en FPGA-krets från Altera i systemet. Gränssnitten mellan codec-kretsen och FPGA:n samt FPGA:n och klass-D förstärkaren är beskrivna med VHDL och implementerade i FPGA:n.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband.